ἀντηχέω
• Morfología: [dór. -ᾱχεῦσι Theoc.Ep.4.11]


1 c. ac. y dat. cantar en respuesta παιᾶνα ... θεῷ E.Alc.423, ὕμνον ἀρσένων γέννᾳ E.Med.426
dejar oir como un eco αἰθὴρ χάλκεος ἀντήχησε διαπρυσίην ὀλολυγήν Call.Del.258.

2 c. dat. replicar, responder μινυρίσμασιν Theoc.Ep.4.11, αὐτοῖς I.BI 2.549, μαντικὴν ... φωναῖς ἀντηχοῦσαν Plu.2.414c
c. giro prep. πρὸς δὲ τὸν ἀξιοῦντα ... ἕτερος ἀντηχεῖ Plu.2.925e, κενῶς μόνον πρὸς τὰς ἐκκειμένας ἀπορίας ἀντηχοῦσιν S.E.M.7.308
abs. de las Musas ᾄδουσιν ... οὐ κολούουσαι καὶ βασκαίνουσαι καὶ ἀντηχοῦσαι Them.Or.21.255d, ἀντήχει δ' ἀσύμφωνος ἐχθρῶν ἡ βοή LXX Sap.18.10
replicar, resonar alternativamente πυκνὸν οὖν καὶ παράλληλον ἀντήχει ... τὸ ἀναφώνημα Plu.Mar.19
contradecirse de los argumentos en filosofía ἂν ... ἀντιπαταγῇ καὶ ἀντηχῇ Plu.2.1000c.

3 resonar al ser pulsado o golpeado ἡ ὑπάτη Arist.Pr.919b16, τὸ χάλκωμα Aen.Tact.37.7
resonar en gener. τῷ πνεύματι Hp.Carn.18, οὐ γὰρ ἂν εἴη τὸ ἀντηχέον τῷ πλεύμονι πλήρει Hp.Morb.4.56, τὸ κῆτος ὥσπερ τὰ σπήλαια Luc.VH 1.38.