ἐνήκοος, -ον


1 que atiende, obediente πατρὶ καὶ μητρὶ καὶ τῶν πρεσβυτέρων (sic) Asoka Edict.10.

2 adv. -όως atentamente, con atención ἐ. τῶν λόγων ἐπακηκοέναι Iust.Phil.Dial.137.4.