ἐνθάπτω
• Morfología: [pas. fut. ind. ἐνταφήσομαι Plu.Dio 43, MAMA 8.577.13 (Afrodisias, imper.); aor. ind. ἐνετάφη IG 12(8).114 (Imbros II/I a.C.?), inf. ἐνταφῆναι Aeschin.1.99, part. plu. nom. ἐνταφέντες D.S.1.66, gen. ἐνθαφέντων CIG 2839.11 (Afrodisias II d.C.); v. med.-pas. perf. part. ἐνθάμμενος MAMA 8.566.7 (Afrodisias, imper.)]


enterrar, sepultar en la tierra ἐνταφῆναι ὑπολιπεῖν αὑτῇ τοῦτο τὸ χωρίον dejarle esa parcela para que fuera enterrada Aeschin.l.c., cf. Ph.1.438, D.S.l.c., τῇ ἀγορᾷ Plu.2.282f, cf. Thes.32, ἐκτήσατο, ἀπέλαυσε, ἐνετάφη, κρατεῖ πάλι IG 12(8).114 (Imbros II/I a.C.?)
en el sepulcro, frec. en disposiciones e interdicciones funerarias ἕτερος δὲ οὐδεὶς ἕξει ἐξουσίαν ἐνθάψαι τινὰ ἐν τῇ σορῷ ἢ ἔστω ἀσεβὴς καὶ ἐπάρατος καὶ τυμβώρυχος SEG 47.1557.8 (Afrodisias III d.C.), cf. MAMA 8.566.7 (Afrodisias, imper.), frec. op. ἐκθάπτω ‘desenterrar’ ἕτερος δὲ οὐδεὶς ἐξουσίαν ἕξει ἐνθάψαι τινὰ ἢ ἐκθάψαι τοὺς προγεγραμμένους MAMA 8.568.4 (Afrodisias), cf. SEG 44.866.9 (Afrodisias III d.C.), en v. pas. βουλόμεθα δὲ ἐν τῇ εὐωνύμῳ πυαλίδι ἐνταφῆναι TAM 2.249a.4 (Licia, imper.), εἰς ἃς θήκας ἐνταφήσεται αὐτὸς ὁ Ἀνδρόνικος καὶ ... CRIA 104.4 (imper.)
fig. ὁ ἐν πάσῃ ἀνομίᾳ σεαυτοῦ τὴν διάνοιαν ἐνθάψας Epiph.Const.Haer.76.22.2, en v. pas. ἄπειμι τῷ πυρὶ καὶ τῷ πτώματι τῆς πατρίδος ἐνταφησόμενος acudiré para ser enterrado en el incendio y la ruina de mi patria Plu.l.c., τῷ μυστικῷ ὕδατι τοῦ βαπτίσματος ἐνθαπτόμενοι recibiendo sepultura semejante a la de Jesucristo que resucita en el agua mística del bautismo Gr.Nyss.Apoll.227.5.